Glen Baxter: Biljardbordsmorden

"Han kanske inte är den bäste steppare jag någonsin sett, men förvisso är han den tystaste."

Biljardbordsmorden är en historia som berättas ömsom i text och ömsom i författarens egenhändigt gjorda teckningar. Historien är helt absurd, och ibland väldigt, väldigt rolig. Tekniken är ofta att i text leverera ett alldagligt påstående, varpå följer en bild som helt förändrar innebörden i det sagda.

Tyvärr är boken ändå inte så kul som jag hade hoppats. Ramhistorien blir efter ett tag tämligen tröttsam, och en hel del inslag - till exempel biljardbordens mordiska verkan - är litet väl crazy. Det var sådan humor man gillade på lågstadiet - men idag?

Nåväl. Det är en ganska underhållande och avgjort annorlunda bok, och Norstedts ska ha heder av att ha gett ut den.