En typisk Ehrenberg-bok. Makten och högerideologin kläs av med finess och pålästhet och en radikal politik formuleras. Mycket är strålande skarpt. Men boken hade i mitt tycke vunnit på att koncentrera sig på något eller några av de många ämnen som tas upp. Som den är nu fungerar den inte helt om den läses rakt igenom; det som de första kapitlen handlade om och som man så gärna ville göra något åt då är i hög grad undanskuffat och bortglömt i slutet.
Ett stort plus dock till den personliga och berörande historien om Tomas, en berättelse om mänsklig oförmåga men också om solidaritet, som går genom hela boken.
23 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar