Så här ska en deckare vara! Ett stor smäll, i det här fallet ett intrikat rån i den undre världen, som allt eftersom reds upp och blir helt blottlagt, samtidigt som ett annat, kanske större, skeende därbakom växer fram.
Här finns spänning, humor, ett rikt och flödande språk, respekt för människorna och ett trevligt utredargäng. Dessutom några sympatiska smårufflare som på ett lysande vis drar de verkliga skurkarna vid näsan.
Emellertid. Litet lättviktig känns nog boken. Någon djupare känsla bibringas ej. Och slutet är faktiskt osympatiskt; vidriga saker får ske utan att Dahl kommenterar dem. Är verkligen tortyr acceptabelt bara för att den sker på frilansbasis och uppnår sitt syfte? (Nej!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar