Med utgångspunkt i en stadskarta serverar Boel Gerell i sin debutbok drygt femtio kortnoveller, de flesta klart kortare än en sida. Många av dem är mycket bra. Med ett koncentrerat språk och en förmåga att utvinna det maximala ur olika situationer lyckas Gerell roa och oroa. Den gamla damen som snattar, flickan som avvisar pojken hon älskar, åldringen vars hem tycks löpa amok för honom, mannen som finner en ny väg när han cyklar till arbetet, alla är de huvudpersoner i noveller som verkligen har något att säga.
Formen är dock problematisk. Bara någon dag efter läsningen av en novell är den utplånad ur mitt sinne. När man aldrig riktigt får lära känna vare sig karaktärerna eller deras livsvillkor fastnar de heller aldrig riktigt. En del av novellerna blir också, vilket kanske är oundvikligt i en samling av det här slaget, alltför diffusa och svårförståeliga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar