16 maj 2007

Jean Bolinder: Strindbergsmördaren

En intressant deckare på det psykologiska planet - en lek med och ett funderande över identiteter. När boken är slut har man fortfarande som läsare en del att fundera på. Här finns också det sug i berättelsen som Bolinder är så bra på att skapa.

Men det finns också brister. De två olika historierna, dels en tämligen idyllisk skånsk deckarintrig med en variant på det låsta rummet, och dels en thrillerartad historia om ett knarksyndikat i mellaneuropa, passar inte så bra samman. Dessutom, och det är nog den allvarligaste invändningen, är personteckningen, förutom vad gäller huvudpersonen och författaren Jager som skildras på ett mycket bra sätt, direkt svag. Människorna är blott staffagefigurer och gör ibland ett närmast parodiskt intryck.

Boken är delvis en parafras på Strindbergs sista drama Stora landsvägen.

Inga kommentarer: