23 maj 2007

Jean Bolinder: Och sedan, när också du är död

Jean Bolinder är en av mina absoluta favoritförfattare. Ändå har jag givit de tre böcker jag recenserat här på Bokhyllan betygen 1, 2 och 2. Märkligt kan tyckas, men de här böckerna är, har jag räknat fram, nr 31-33 av de Bolinder jag läst; de flesta av de absoluta godbitarna är avklarade och nu återstår mest att beta av hans tidigare och mer undanskymda produktion (plus några av de senaste, som jag än så länge sparat).

Men i den här boken börjar det ändå ta sig för Bolinder. Det är en pusselhistoria, men i ganska fri form, och med ett härligt driv. Marianne Bundin möter av en slump en misstänkt mördare på centralstationen i Stockholm. Hon fattar en viss sympati för honom och börjar göra egna undersökningar för att utröna fakta i målet. Intrigen är väl spunnen och ledtrådarna dyker upp här och var utan att vara alltför krystade. Två låsta rummets gåtor löses på ett snyggt men i åtminstone det ena fallet endast halvt tillfredställande sätt.

Berättartekniken är litet speciell; förutom korta snuttar i början och slutet berättas hela handlingen i ett brev från Marianne till hennes make Jöran. Ett brev författat på det sättet, med direkt anföring av långa dialoger och liknande, är ju inte realistiskt, men som del i den överenskomna fiktionen tycker jag att det fungerar väl. Dock har boken också en del brister. Ramhistorien är ganska fånig; Bolinder tvingas slå ganska mycket knut på sig för att få till ett skeende som bara är instoppat för att ge artificiell spänning. (Dessutom släpper han sekvensen alldeles för abrupt i slutet.) En del saker lämnas oförklarade - varför varnas Marianne av advokatfrun Inga Gram för att hon befinner sig i livsfara? Återigen blir känslan att Bolinder följer en genrekonvention och enbart syftar till att skapa artificiell spänning - och den som kan genren upplever således ingen spänning alls härvidlag. Det tar också för lång tid för Marianne att förstå en del tämligen uppenbara ledtrådar.

Som helhet är det ett roande pussel, om än utan större substans.

Inga kommentarer: