Ett hormord i Stockholm. På brottsplatsen återfinns den mördades vän Örjan, som häktas för brottet. Han är en glidare och charmör som nu för första gången i livet råkar i trubbel. På utsidan av murarna finns hans vän Helen, bokens hjältinna, som är våldsamt förälskad i honom och gör en egen liten undersökning av brottet.
Det är en mycket intressant bok, med åtminstone fyra påtagliga styrkor: 1. Porträttet av Helen. Trots att hon stundtals beter sig märkligt känns hon helgjuten, trovärdig och fängslande. 2. Språket och stilen. Här är Küchen en spännande författare, bl.a. när hon i inledningen och på ytterligare några ställen själv kommer in och kommenterar skeendet. Dessutom är det skönt att hon vågar låta vissa intrigspår komma i bakgrunden och inte gestaltas alltför noggrant. 3. Diskussionen kring fenomenet/myten (stryk det som ej önskas) den lyckliga horan. Utan alltför grova pekpinnar ger Küchen en tänkvärd bild av det hela. 4. Upplösningen. Ovanlig och intressant.
Boken nominerades till Polonipriset, vilket är både välförtjänt och oförtjänt. Välförtjänt, därför att det är en sådan bra bok. Oförtjänt, därför att deckarinslaget inte är huvudsaken och spänningen ringa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar