16 maj 2007

Sven Westerberg: Judinnans tystnad

En man i slitna grå kläder och blå scarf rör sig fjäderlätt mellan sidorna i denna sympatiska deckare. Han står för det mystiska, för gåtan utan exakt lösning. För våldet, den yttre dramatiken, svarar en grupp nazister som föresatt sig att döda huvudpersonen och rättspsykiatrikern Hanna Skoglund, som tar sig an ett fall med en åldrad judisk kvinna, Ester G, som till synes motivlöst skjutit ned en för henne okänd ung man på en gata i Göteborg.

Problemet är att gåtan låter sig avslöjas alltför lätt. Det är ju den som är det egentliga skälet till att läsa boken och den är litet för lättviktig (nazihistorien stör inte, men är kanske inte helt trovärdig och ja, vi har läst den förut). Historien om Ester innehåller helt enkelt inte riktigt den aha-upplevelse och känsla av oerhördhet som Westerberg brukar skämma bort oss med.

Å andra sidan: Det är välskrivet, stundtals dessutom riktigt spännande. Hanna Skogholm, som jag tyckte var ganska jobbig i förra boken "Guds fruktansvärda frånvaro", är väl skildrad och framstår nu som en verkligt sympatisk person. Och här är en mycket bra beskrivning av nazismens (dvs den ursprungligas) kalla skuggor även över vår tid.

Inga kommentarer: